Straffrätten i ett utvecklingsperspektiv

--> 1794 Cesare Beccaria --> 1788 Gactano Filangieri “La scienza legislazione” = rättsvetenskaplig text om lagstiftning. Föreslår som alternativ till avrättningar att man istället ska landsförvisas eller sändas till arbetskolonier --> 1832 Jeremy Bentham -Insats på ett mer allmänt diskussionsplan - "Människan är en homo oeconomicus vars motiv styrs av pleasure and pain" - Föreslog Panopticon - “det allseende fängelset” Publicerar 1764 "Om brott och straff" -Mot dödsstraff och för en rationell bestraffning,men inte nödvändigtvis mera human. -Dödsstraff brutalt och ineffektivt --> 1804 Immanuel Kant -Statens uppgift är rationell vedergällning. (Bygger på allmän moralisk princip, ej religion) --> Klassiska rättsvetenskapliga skolan --> 1831 G.W.F Hegel -Utvecklar Kants tanke om ”Negationens negation” --> Klassiska rättsvetenskapliga skolan --> 1909 Cesare Lombroso, Läkare - Utvecklade den positiva/italienska skolan - Huvudsakligen men inte enbart ett biologiskt perspektiv: "man kan ur människans yttre kunde utläsa en persons brottsliga tendenser " --> inkapacitera förbrytarmänniskan -Tidsobestämda straff -Rättspsykiatri -------------------------------------- Positiva skolan --> 1919 Franz von Liszt, jurist - Skapade den sociologiska/moderna skolan - Huvudsakligen men inte enbart ett sociologiskt perspektiv -Brottslingar ska kategoriseras - Kriminalpolitik och sociala reformer -------------------------------------- Sociologiska skolan Relativ straffteori Relativ straffteori Absolut straffteori Absolut straffteori 1964 års Strafflag --> 1933 Johan Thyrén, Professor och politiker -- Huvudutredare av strafflagsreformen och lade fram många reformförslag 1909 – 1933 - Kompromissade mellan absoluta och relativa idéer i en pragmatisk anda -Var aktiv för att avskaffa dödsstraffet. Aktiv gällande villkorlig dom och frigivning. --> 1959 Karl Schlyter, Jurist och politiker -Dominerade den svenska straffrätten från 1930-tal fram till Brottsbalken -Stod nära den positiva skolan och inriktade sig på den brottsliga individen -Folkhemmets straffrätt med social ingenjörskonst - Dödsstraff (dock alltid utbytbart), straffarbete, fängelse, böter (fasta summor, ej dagsböter) 1885 Fängelse på vatten och bröd avskaffas 1885 års Lösdriverilag Administrativt frihetsberövade på viss tid av personer som saknade arbete eller försörjning på annat sätt (Lättas 1921) 1964 Lösdriverireglerna ersattes och blev till regler om samhällsfarlig asocialitet 1902 Lag om tvångsuppfostran (15 -18 år) samt tvångsomhändertagande av barn under 15. 1906 Lag om villkorlig dom (vidgades 1917) + Lag om villkorlig frigivning 1913 Alkoholistlag (tvångsomhändertagande) 1927 Lag om internering och Lag om förvaring 1934 Lag om sterilisering utan samtycke (utvidgades 1941, avskaffades 1975) 1945 Verkställighetslag 1962 Förslag om BrB antas (Träder ikraft 1965) Kritik av behandlingstanken startar - Tvångsomhändertagande extremfallet. - Starka religiösa aspekter i lagen. -Snävt och snålt. - Man bryter ut alkoholisterna från de övriga lösdrivarna -Förvaring för de som av psykiska skäl ansågs förminskat tillräkneliga. -Internering för farliga återfallsförbytare, “opåverkbara”. → båda den svenska versionen av tidsobestämda straff. -Avskaffande av cellsraffet och införande av öppen anstalt och allmän avdelning etc. - Vårdtanken införs, man skulle upprätta en vårplan för varje intagen. Svenska fängelsesystemet börjar intensivt byggas ut Man börjar inse i Sverige att utbyggnaden av fängelserna inte fått den effekt man velat --> inser problemet med återförbyratare. Lösning? --> Reformer i massor --> Upplysningen Kritik mot godtycke, brutalitet och mycket grundat på ålderdomliga uppfattningar om brott och straff Absoluta straffteorier (Varför ska brottslingen bestraffas? --> En reaktion på brottet) Relativa straffteorier (Varför ska brottslingen bestraffas? --> Ett försök att förebygga brott) Industrialisering och urbanisering 70-talet: Allmänprevent- ionen fick ökat stöd bland nyklassicister Straffrätten börjar långsamt reformeras i Sverige Klassiska rättshistoriska skolan växer fram utifrån arvet från Kant och Hegel (Legalitet, proportionalitet, egalitet, frihetsstraffet)